onsdag 28 augusti 2013

I brist på Metallica, ta Metallica Lite

Lyssnar igenom Avenged Sevenfolds nya album "Hail To The King" och ska jag vara helt ärlig hade jag nog förväntat mig både mer fart och tyngd, Men med facit på hand så blev det nog bättre såhär. För den här skivan plockar fram en massa minnen och musikreferenser från förr! Och det på bästa sätt....
Här är några exempel:

This Means War 
Allra mest för den nya skivan mina tankar till Metallicas Black Album, dock som en lite "lättare" version. Som här i låten "This Means War" där jag får lust att sjunga "Sad But True" mellan varven. Bra tryck!

Crimson Day
Gitarrsoundet i lugna Crimson Day låter bekant och (igen) passligt Metallica-aktigt. Annars så kunde det ju nästan vara en Sturm und Drang låt...


Heretic
Basen på sjunde spåret "Heretic" får mig att tänka på Stratovarius låt "Kiss of Judas", medan den akustiska gitarren i mitten går mot Scorpions hållet.

Acid Rain
Av nån orsak fick den här mig att tänka på Extreme och deras låt "Seven Sundays" - och då är de ju nog som från två olika världar, i alla fall sound-mässigt. Men, hjärnan kopplar nu som den kopplar, och så länge det känns positivt är det ju bara bra!


SÅ MED ANDRA ORD: 
Det värsta jag vet är då ett band helt tydligt försöker vara som sina idoler på -80:talet, men bara blir en blek kopia av någå som varit och farit. Det vad Avenged Sevenfold nu levererar låter inte som en kopia, eller ens som en medveten "nu ska vi hylla allt det som var bättre förr". Istället förvaltar dom framgånsrikt ett arv från vad som nu råkar vara min favorit musik. Finns en stor chans att det här kommer att vara mitt favorit, inte bara Avenged Sevenfold, album en tid framöver. Kanske man borde fixa en biljett till spelningen i november...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar